Det är vad jag vill göra nu! Det här håller på att utvecklas till en väldigt negativ blogg just nu, men jag har tyvärr inte mkt positivt att skriva om för tillfället!!

Sjukstugan fortsätter, och allt går runt runt, nu har jag varit hemma med liten sen förra torsdagen, han är småkrasslig och har feber, och så länge han har feber får han inte vara på¨dagis, ja det är ju logiskt, såklart! Jag blir bara lite less på att han under helgen inte vilat utan varit ute o flängt, klart som fan han inte blir frisk då, och kommer hem sjuk/sjukare, visst han har orkat och inte haft hög feber, men ändå! Storis har oxå varit krasslig, men var bättre då han kom hem, skönt! Så han har iaf varit på dagis, tills idag då dom ringer o ber mig komma o hämta han för att han har diarre... Happ, bara o hämta han såklart, och nu får han då inte vara på dagis på 48timmar, så man är säker på att det inte är magsjuka!

Imorgon MÅSTE jag på en föreläsning på skolan, det handlar om 2 timmars föreläsning, och ca en timme för o ta sig fram o tillbaka till skolan.... Men ska papporna ta vård av barn tror ni? Utan tjafs alltså? Nejdå, JAG kan ju höra med mina vänner o min familj om dom kan ha VÅRA sjuka barn! Trodde det var föräldrarna som skulle ta hand om sina barn, men jag hade visst fel, det är MAMMAN!!! JA jag är arg, ja jag är FÖRBANNAD och ja jag känner mig väldigt BESVIKEN, men tyvärr är oxå det jag skriver sant...  Jag har oxå ett liv, en utbildning att slutföra, jag vill inte stå o stampa här utan att ha en chans o bli klar med det jag vill, 2 dagar i veckan är det mening att papporna ska ha ansvar över barnen, men vem har dom? MAMMAN!!! Eller nä jag ska inte kasta skit på båda så, den ena tar faktiskt väldigt mkt ansvar jämfört med tidigare... och det är jag jätteglad för...

Som jag sa igår, varken jag eller barnet har valt pappans arbetstider, och funkar det inte att vara pappa med det jobbet så kanske det är dags att byta yrke?

Nu låter det kanske som jag inte vill ha mina barn, men så är det absolut inte, men jag är lite ledsen över att det tas för givet att jag ska skippa mina planer och ta allt ansvar pga hans jobb, som hela tiden faller in då han ska ha tid med sitt barn!!

Och att inte bara säga, självklart, jag tar honom dom timmar du måste på skolan om han är sjuk, jag är ju hans pappa och dom får väl förstå på jobbet att jag måste ta hand om honom.... utan börja tjafsa om att nån annan ska ta honom, och att JAG ska fixa det... för det första på HANS dag, och när jag varit hemma flera veckor och min utbildning blivit lidande av det, och även ställt upp då hans jobb ställer till det i stort sett ALLTID! Vad fan hände med ge och ta?

Nää nu ska jag gå o leka med sjuklingarna o försöka tänka på nåt annat!