Här kommer dikten jag skrev om för några inlägg sen...

Den Emily läste dagen innan olyckan.. *ryser* Har alltid undrat och gör fortfarande...visste hon?

Slutet är så nära
Jag känner det intill
Farväl nu min kära
Nu gör jag som jag vill
Med sorgen i mitt hjärta
Sliter jag mig fri
Jag går igenom smärta
Snart är allt förbi
Jag går mot nya tider
En ny tid och rum
Jag sorgen sakte lider
Hur kan jag va så dum
Nu tar jag sista klivet
Nu dör min sista glöd
Jag hatar detta livet
Imorgon är jag död

Hittade även textsamlingen som vi satte ihop efter hennes död, alla vänner som skrivit så fina saker till henne, gör ont i mitt hjärta... kanske man skulle ta en prommis till kyrkogården...

Här ska jag iaf inte sitta.. hejsvejs